Stenhuset byggdes år 1847 för sex familjer med så kallade bostadskök. På de skarvade takbrädorna i köket kan man se att väggen är flyttad och att en ny innervägg är ditsatt för att man skulle få en kammare. 1917 fick
Tapeten i köket har nytryckt mönster från 1920 och i
kammaren från 1913. Hembygdsföreningen har försökt inreda ett
bruksarbetarhem som det kunde ha sett ut på 1910-1920-talet.
Sockerskrinet
användes till att hacka toppsocker. Spillet togs tillvara i lådan
nertill. Sockertoppar tillverkades här i landet till 1942, men både strö- och
bitsocker förekom redan under senare delen av 1800-talet. Skomakarlådan
var ganska vanlig i hemmen förr. Det fanns många barn så
far i huset fick se till att familjen inte gick i trasiga skor. Skomakarlådan
som finns här i köket är nog ovanligt välförsedd. Den har tillhört Axel
Pettersson, ”Stationspelle”, som var son till skomakaren Anders Petter. Den höga bruna byrån i kammaren har tillhört Nils Lundberg och
har en gång i tiden stått i ett rött trähus här intill, nummer 13. Nils,
tvilling med Erik, och deras familj har bott i Stenhuset.
Smedbostaden
iordningställdes av Surahammars Hembygdsförening 1984. Tillbaka till
startsidan.
brukets bostäder elektricitet. I smedbostaden finns därför elektriska lampor.
De två bruna stolarna med mönstrad sits som har tillhört Eric
Ericsson, har stått i ett hus mitt över vägen i ”Äppelparken”. Bouppteckningen
är efter smeden Otto Alfred
Isacsson, död 1893, som var bosatt i Stenhuset. Sonen Sven har skrivit dikten ” En titt
bakom ett gardinlöst fönster” och ”Minnen från ett västmanländskt järnbruk",som
hänger på väggen, är
skänkt av Ingvar Isacsson, Västerås. Vyn över Sura bruk och kyrkor är från början av 1900-talet. I mitten
på tavlan syns Kyrkskolan. Stugan längst till höger är den äldsta skolan, som kom till 1845. Till vänster syns Hofgårdens
gamla ladugård.